Att vara Katti

Något av det bästa med att vi har flyttat till större är att vi kan stänga vårt sovrum nu. Vuxna som vi är vill vi ibland ha vuxenmys och förut var det jobbigt att veta att Mini kunde vakna och komma på oss när som helst. Nu kan vi både stänga och låsa vilket känns mycket avslappnande.

Ikväll var ett tillfälle när vi skulle dra nytta av vår nya frihet. Vi hade väntat hela dagen på att få lite tid för oss själva, så när Mini hade somnat låste vi snart in oss i sovrummet. Exakt vad vi gjorde tänker jag lämna åt fantasin, men när vi var mitt uppe i vårt vuxenmys öppnades dörren och Mini klev in!

Vad gör ni? sa han och klev fram till sängen.

Eeeh... vi busar, sa jag med panik i rösten, medan Mr och jag gjorde allt för att skyla oss. Om du går in i ditt rum så kommer jag och stoppar om dig igen älskling, fortsatte jag.

Men vad gör ni!? undrade Mini fortfarande.

Vi busar! Gå nu så kommer jag.

Men han stod kvar och situationen började bli extremt jobbig. Det var liksom inte läge att flytta sig innan han hade gått ur rummet.

Efter en alldeles för lång tid vände han sig om och började sakta gå mot sitt rum. Snabbt som blixten var jag uppe och hämtade morgonrocken. Innan jag gick ut han jag också skälla lite på Mr som var den som hade låst dörren.

Väl inne i Minis rum stoppade jag om honom men han fortsatte undra vad vi hade gjort. Dessutom undrade han varför vi var nakna. Det förklarade jag med att Mr hade duschat nyss (vilket var sant!) och att jag var på väg in i duschen. Jobbigt värre!

Mini ser mig ofta naken och det är inget konstigt med det. Men när han ser mig brukar det vara för att jag duschar eller byter om. Egentligen tycker jag att jag är en ganska öppen mamma som inte tror att barn mår dåligt av att få veta sanningen om det mesta. Men det här var jag inte beredd att dela med mig av än.